3 dagar av digitalisering

Byggbranschen har genomgått många förändringar under de senaste årtiondena. Digitaliseringen har accelererat, och många av de länder som huvudsakligen har förlitat sig på traditionella lösningar, såsom planritningar, e-post och telefonsamtal, går långsamt över till mer tekniskt avancerade lösningar.

Det finns skillnader mellan länder och kulturer när det gäller hastigheten på denna utveckling, liksom när det gäller andra tekniska anpassningar. Francis Fukuyama, som skriver om kulturer i allmänhet, skrev i sin berömda bok "End of History and the Last Man" (1988): Vagnarna är alla lika varandra: även om de är målade i olika färger och konstruerade av olika material har alla fyra hjul och dras av hästar, och inuti sitter en familj som hoppas och ber att resan ska bli säker. De uppenbara skillnaderna i vagnarnas situation kommer inte att ses som en återspegling av permanenta och nödvändiga skillnader mellan de människor som åker i vagnarna, utan helt enkelt som en produkt av deras olika positioner längs vägen.

Den process genom vilken byggbranschen digitaliserar sin verksamhet kan delas in i tre faser, eller dagar, om man så vill. Vi börjar från dag ett, när de olika tekniska lösningarna precis har införts, och de används huvudsakligen inom silos. I den andra fasen har de tekniska lösningarna redan till stor del införts, men som så ofta är fallet medför nya lösningar nya och ofta oförutsägbara problem, av olika karaktär. Den tredje dagen, den vi bör sträva efter och som många, särskilt den nordiska byggkulturen, redan har gått över till, är den där siloserna är sammanlänkade och där informationshanteringen har styrts in under samma paraply så att marknadsföring, försäljning, själva byggandet (och kunden) samarbetar på ett gemensamt språk på samma plattformslösning.

Det här är färdplanen för att nå dit.

Dag 1.

Syftet med digitaliseringen är att göra livet enklare, inte mer komplicerat.

Så här börjar det. På skrivbordet står en fet grå bildskärm som visar siffrorna, fax- och kopieringsmaskinerna gör sina ljud och det finns alltid en telefon som ringer. Folk samlas runt vattenkylaren för att prata om den senaste filmen baserad på Michael Crichtons roman, och någon i sitt kontorsrum säger: den måste finnas här någonstans, oroa dig inte, vi måste bara hitta den först.

I början handlar digitaliseringen om olika silos behov. I vår bransch innebär det oftast att försäljning och marknadsföring behöver bättre verktyg för mer verklighetstrogna bilder i förförsäljningssyfte, byggarbetsplatsen behöver exceller som är uppdaterade i stället för att skriva ner allt på ett papper och kundtjänsten behöver en bättre programvara för fakturering och för att hantera alla materialval.

Så låt oss börja. Varje byggföretag har sina egna processer, sitt eget sätt att göra saker och ting, och varje avdelning behöver skräddarsydda lösningar, något som löser deras egna problem. Det finns många verktyg, dyra förstås, med 300-sidiga manualer och en tidskrävande inlärningskurva.

Men det finns åtminstone en viss tillfredsställelse när problemet är löst. Faktureringen ger klarhet och de digitala verktygen som används i planeringen ger större noggrannhet. De program som används för att hantera utgifter och betala ut löner samt de program som används för budgetering och redovisning skapar en solid grund i den första fasen av den digitala utvecklingen.

Men när allt detta är sagt och gjort, när alla applikationer och programvaror används, är vi då närmare en lösning på kärnproblemet?

Vad är kärnproblemet?

*

Byggbranschen är den största industrin i den globala ekonomin, och ändå går det dåligt för den. Enligt uppgifter från McKinsey & Company (2020) står den för 13 procent av den globala BNP, men har under de senaste två decennierna haft en tillväxt på endast 1 procent per år. Tids- och kostnadsöverskridanden är fortfarande normen, och den totala vinsten före räntor och skatter (EBIT) är endast omkring 5 procent trots att det finns betydande risker i branschen.

Byggbranschen är också en av de minst digitaliserade branscherna. Enligt samma rapport från McKinsey & Company (2020) är de ledande sektorerna i Europa när det gäller investeringar i informations- och kommunikationsteknik bank- och försäkringsbranschen, informations- och kommunikationsteknikbranschen och tillverkningsindustrin. Byggnadsindustrin ligger sist på listan, strax före hotell- och restaurangsektorn. I USA är byggbranschen den minst digitaliserade sektorn medan finansbranschen och företagstjänsterna uppvisar de högsta digitaliseringsnivåerna.

Traditionellt sett har byggbranschen arbetat reaktivt, vilket innebär att nya lösningar söks först när det finns ett verkligt behov av dem. Dessutom är byggbranschen mycket splittrad och kulturellt varierande; det finns fler sätt att bygga i Europa än talade språk, och om man lägger till de landsspecifika reglerna och bestämmelserna börjar vi förstå varför byggbranschen inte har digitaliserat sin verksamhet snabbare och mer omfattande.

Byggbranschen är baserad på den byggda, fysiska världen och känns som en sista bastion i den rent analoga världen, men vi går ändå igenom samma digitaliseringsprocess som alla andra branscher, bara i en mycket långsammare takt. Långsam innovation och digitalisering har varit de främsta orsakerna till att byggbranschen har dragits med sin lönsamhet.

*

Vi är fortfarande här, det är digitaliseringens första dag. Problemet med punktlösningar är följande: De är för specifika för att kunna arbeta med varandra på ett bra sätt. Genom att implementera en specifik lösning här, en lösning där, fixar vi taket genom att ta in fler hinkar. Och även om problemen verkar ha en lösning som är skräddarsydd för dem och bara för dem, uppstår nya problem och motsättningar när fler individuella lösningar och tillämpningar tas upp av olika områden i ett storskaligt projekt. Lösningen på ett problem kan ge upphov till nya problem på andra ställen, och företagets digitalisering kan se ut som ett förvirrat och dysfunktionellt kaos. Det finns fortfarande fel och planeringsproblem. Kampen med byggplatsrapporter, snagglistor och byggplatshantering i allmänhet fortsätter. Av någon anledning dyker det upp fel kakel på väggarna. Kanske gav kundtjänsten felaktig information? Eller kanske var underleverantören inte informerad?

Låt oss få in fler av dessa små punktlösningar i mixen; låt oss leka Whack-A-Mole.

Eller finns det kanske ett bättre sätt att hantera dessa saker? Mindre komplicerat. Mindre dyrt? Mindre felbenägen?

‍

Dag 2.

Syftet med digitaliseringen är att koppla ihop silos och bygga upp förtroende mellan intressenterna.

Den moderna byggarbetsplatsen liknar mycket en byggarbetsplats från förr. Stål och betong är fortfarande grundläggande råvaror och byggnadsarbetarna börjar dagen som de har gjort de senaste hundra åren, med att ta på sig arbetshandskarna. Men i dag är byggandet en mycket mer komplicerad process. Hela arbetsflödet är lätt plågat av opålitliga data som kommuniceras vid fel tidpunkt. Information i en silo kan vara lika användbar som förorenat vatten.

Vi är här för att lösa det urgamla problemet med effektivt byggande.

Är vi där än?

Är vi där än?

Är vi det?

Här är problemet. Varje silo är nu helt digitaliserad, men de är inte sammankopplade. Ingen ser de problem som de andra silorna kan ha förrän de sprider sig till den andra sidan. Informationen lever och frodas, och den lever sitt liv oberoende av varandra i varje silo. Och som ni kan föreställa er börjar snart problemen. Det finns en informationsklyfta mellan säljteamet och byggarbetsplatsen. Kunden skickar ett e-postmeddelande och frågar om det fortfarande är möjligt att byta kakelplattor på badrumsväggen, och kundtjänsten fortsätter att säga att vi måste ringa tillbaka till dig på telefon om det.

En enorm mängd data samlas in under planerings-, marknadsförings- och byggfasen. Dessa uppgifter är fortfarande inte standardiserade. Informationen kan inte flöda smidigt och i realtid mellan intressenterna. Detta leder till förseningar och missförstånd. Spridd information är benägen att orsaka kostsamma fel. Det leder till friktion med leverantörer och underentreprenörer. Kunden har inte heller någon tydlig bild av processen. Det är svårt att påverka saker som materialalternativ - du måste fortfarande resa till byggföretagets kontor för att se material, ritningar och broschyrer. Låg kundtillfredsställelse och regelbundna tids- och budgetöverskridanden gör ofta kunderna missnöjda, vilket leder till komplexa och tidskrävande kravprocesser.

Så nu är det dags igen. Det är något som inte stämmer. Papperna fortsätter att staplas på hög och telefonerna fortsätter att ringa. Det manuella arbetet och felen har inte minskat, vilket var hela planen i början av digitaliseringen. Kostnads- och tidsöverskridanden är fortfarande industrins norm, nästan vad som förväntas av varje givet projekt. Ingen har en ordentlig helhetsbild av processen.

Kanske gör vi fel? Kanske behandlar vi fortfarande inte det verkliga problemet, utan bara symptomen?

*

Enligt McKinsey & Companys (2020) ledarundersökning håller mer än 75 procent av de tillfrågade med om att det stora skiftet i digitaliseringen sannolikt kommer att inträffa, och mer än 60 procent tror att det sannolikt kommer att inträffa inom de kommande fem åren.

De viktigaste fördelarna med digitaliseringen i branschen är bland annat tidsbesparingar i byggprojektens leverans, ökad produktivitet, ökad arbetshastighet, ökad dokumentkvalitet, snabbare svarstid och enklare arbetsmetoder, förbättrad processkvalitet, nöjda kunder och deltagare, ökad lyhördhet och produktivitet samt bättre kostnadskontroll.

Flera branscher har redan insett fördelarna med digitalisering och öppnar sig för framtiden genom att använda den som ett nytt tillvägagångssätt för att säkerställa konkurrensfördelar och effektivitet, men byggbranschen ligger efter, och vi är fortfarande huvudsakligen fastklistrade vid tidskrävande manuella metoder och hanterar enorma, siloade data med Word, Excels och PowerPoint-presentationer.

Den främsta orsaken till detta är branschens fragmentering - planerare, designers, arkitekter, byggledare, byggherrar, entreprenörer, fastighetsförvaltare etc. arbetar alla på sina egna plattformar och använder sitt eget språk. Detta gör värdekedjan till en utmanande miljö för digitala verktyg och processer, och att få alla inblandade att skapa ett dynamiskt samarbete misslyckas alltför ofta.

Enligt McKinsey måste företagen agera på de nio förändringar som väntar för att kunna återuppfinna sig själva och omdefiniera sina strategier, affärs- och verksamhetsmodeller. Dessa är: produktbaserat tillvägagångssätt, specialisering, kontroll av värdekedjan och integration med industriella försörjningskedjor, kundfokusering och varumärkesbyggande, konsolidering, investeringar i teknik och anläggningar, investeringar i mänskliga resurser, internationalisering och hållbarhet.

Det är verkligen en stor uppgift. Och frågan kvarstår: men hur?

*

Svaret för baksätet är alltså följande: Nej, vi är inte där ännu.

När den tredje dagen börjar komma, vaknar vi äntligen upp till det faktum att digitalisering på silonivå inte är lösningen. Användningen av digitala verktyg bör förbättra samarbetet på plats i stället för att skapa mer förvirring och frustration. För att göra verksamheten effektivare måste vi se på problemet på ett mer holistiskt sätt. Branschen måste förstå värdet av strukturerade data. I en verkligt optimerad digitaliserad miljö finns dessa data inte längre i silos - de är tillgängliga för alla intressenter. För att harmonisera våra digitala processer ytterligare måste vi få alla våra silos att arbeta tillsammans under samma paraply.

‍

Dag 3.

Syftet med digitaliseringen är att skapa värde - den hjälper företaget att expandera.

För inte så länge sedan betraktades BIM som ett specialiserat verktyg, men i dag använder de flesta stora företag det. Den ökade användningen av artificiell intelligens (AI) och virtuell verklighet (VR) för att samla in och läsa data är något som många företag redan har övergått till. När silos är sammankopplade kan alla intressenter dela data i realtid, och punktlösningarna ersätts av mer holistiska, BIM-förbättrade lösningar med API-integration och datastandarder.

Vad som behövs, hur mycket som behövs och när det behövs - BIM är det bästa sättet att få en djupare förståelse för ett visst projekt. Det är ett smartare sätt att arbeta tillsammans med likriktade intressen som är perfekt synkroniserade. Det förbättrar samordningen och kommunikationen med material- och komponentleverantörer och möjliggör tidiga förbättringar av konstruktion och planering. Användningen av de storskaliga data som BIM erbjuder påverkar också affärsstrategin. Den kan användas för att studera, analysera och optimera prestanda. Det hjälper till att förutse marknadstrender och förbereda sig för nästa projekt.

Detta är ett utmärkt sätt för kundtjänsten att utmärka sig med kundernas framgång. Det löser också det urgamla problemet som kulminerar i följande citat från en anonym källa: Det börjar alltid så trevligt: vi arbetar alla lyckligt i våra mysiga små silos, sköter våra egna angelägenheter och visslar: säljteamet säljer och byggnadsavdelningen bygger. Sedan kommer kunden och huvudvärken börjar.

En verklig digital kundresa med BIM-baserade dynamiska 3D-visualiseringar och materialalternativ möjliggör virtuella visningar av varje rum i varje lägenhet i ett projekt. Kunderna kan fatta snabbare och bättre informerade köpbeslut och har friheten att uttrycka sin egen kreativitet efter köpet - vilket de redan är vana vid på andra områden i livet - utan att behöva besöka kontoret och fylla i formulär.

Kundtjänsten kan hålla sina löften och byggarbetsplatsen kan arbeta med aktuell information och hålla tidsplanen. Materialalternativen och prissättningen är transparenta och alla intressenter har en tydlig förståelse för processerna. Den information som behövs finns på samma ställe. Uppgifterna är inte längre fragmenterade, de försvinner inte längre. Och vad som är viktigare: man kan lita på dem. Det skapar värde för alla intressenter från planering och marknadsföring genom byggfasen, fram till överlämning och eftervård.

*

Så där har vi det, vi har äntligen kommit fram. Vi står nu inför en värld där möjligheterna är praktiskt taget obegränsade. Hela värdekedjan i byggprocessen har nu digitaliserats, från stadsplanering och markanvändning till förvaltning av den byggda miljön. Genom att integrera och centralisera alla funktioner från grunden har man skapat en stark grund för att hela enheten ska kunna fungera dynamiskt och på ett rationellt sätt. Genom att använda samma plattform blir planerings- och byggprocessen smidigare och effektivare, och den är nu det primära gränssnittet mellan byggare, leverantörer och kunder. Vi har nu den nödvändiga uppdaterade informationen om materialändringar och alternativ till hands för varje intressent, avtalen är standardiserade och kraven bygger på att lösa hela byggprocessen. Med ett gemensamt språk som nu används blomstrar och expanderar företaget som en mycket funktionell enhet.

Låt oss avsluta med ett citat från McKinsey: Snabbt rörliga och anpassningsbara företag som förstår nödvändigheten av digital integration kommer att växa och lyckas inom den närmaste framtiden av uppenbara skäl: tack vare kostnadseffektivitet och kundnöjdhet kommer deras marknadsandel att öka jämfört med konkurrenterna. Endast de operatörer som är villiga att reagera på dessa utmaningar kommer att överleva.